Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men då han sedan befann sig i tamburen, gläntade
hon på dörren och skrek så att det hördes genom
rummet, som låg emellan:
»Kom inte hit mera!»
Han ansåg det vara bäst att låta henne behålla sista
repliken.
»Fäst er inte vid frökens humör, det går nog snart
öfver», hviskade han till tjänsteflickan och tryckte en
tvåkrona i handen på henne.
Han stod högt i Jennys gunst, ty han hade aldrig
knusslat med drickspängar. Hon neg därför och bad
honom vara välkommen.
Hade Ninni hört det, hade hon troligtvis blifvit
bortkörd med detsamma.
— —
Hela timman innan hon skulle uppträda höll Ninni på
att stimulera sig med alkohol. Vredesutbrottet hade
efterlämnat en reaktion af förslappning. Hon hade varit
starkt betänkt på att alldeles inställa uppträdandet och
skicka bud att hon var sjuk. Det skulle i så fall varit
första gången ...
Men genom att inmundiga några glas af finaste
konjak och sluka en half flaska champanj lyckades hon få
en smula kurage. Men hennes gång på tribunen var
osäker och hennes uppträdande fick en prägel af gemytlig
vårdslöshet, som framträdde något afvikande från det
vanliga.
»I kväll har Ninni visst druckit för mycket champis»,
förmodade man vid ett bord, där en krets af hennes
stambeundrare tagit plats.
»Ta mig tusan, är inte lilla Ninni pirum i afton»,
sade man vid ett annat.
Men hon sjöng sina kupletter med samma
oefterhärmliga behag och när hon hoppade ut, kastande
hufvudet bakåt och slungande en kokett afskedsblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
