Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettioförsta kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senaste varietévisan och mera i den stilen, som man kunde
hitta på.
Ja, hon hade nog hört »den senaste varietévisan».
Hon hade icke glömt sina forna framgångar i den vägen
och följde nog med. Det fans också ett piano i den stora
salen och vid det var det som Olga firade sina förnämsta
små sällskapssegrar. Hon hade ju fortfarande en briljant
röst och kunde ännu med lika oefterhärmligt behag sjunga
allt hvad som föll henne in, operettsånger, folkvisor,
varietékupletter och - visor af det tarfligaste och slipprigaste
slag. Hon hade gifvit vika för frestelsen, som låg i att
tillfredställa de uppsluppna dryckeslagens råa smak, och den
forna frälsningskaptenen hade lärt sig sånger med de
tvetydigaste vändningar, men hvilka uppväckte störtsjöar af skratt
och bifall, då hon bar fram dem med sin rutinerade förmåga.
Med fru Adamsen kom Olga allt fortfarande att stå
på god och vänskaplig fot. Den förståndiga frun vårdade
naturligtvis den vackra flickan som sin bästa guldhöna.
Från Olgas sida mankerade aldrig det öfverenskomna
inackorderingspriset - som med sträng ordning af alla skulle
betalas hvarje dag - och det var naturligtvis ingen, som
kunde sätta i gång så många champanjebuteljer som hon.
Men rivaliteten från de öfriga flickornas sida växte
för hvarje dag. Det jäste fram hos dem en hänsynslös
afundssjuka öfver all den uppmärksamhet och allt det
favoritskap, som Olga blef föremål för från herrarnas sida.
Hon hade icke varit där fjorton dagar förrän hon märkte,
att man gjorde ihop riktiga komplotter i afsikt att söka
skada henne. Det giftigaste förtal cirkulerade och
kolpoterades ut om henne med stor samstämmighet. Man
hittade på alla möjliga öknamn, det ena spetsigare och
brutalare än det andra, och man hviskade i öronen på
herrarna, att hon hade de afskyvärdaste sjukdomar, att man
fick akta sig för att lämna henne ensam med sina kläder,
om det fans plånböcker i dem, och mycket mera i den
stilen.
Men det syntes som om Olga segerrikt på grund af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
