Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på det gamla juvelsmycket i sten. De gingo dit. De
betraktade sankt Georg och sankt Marcus i brons. Dechartre
återsåg också breflådan på hörnet, och han erinrade sig med
pinsam tydlighet den lilla behandskade handen som hade
smugit ned ett bref där. Han fann den vedervärdig denna
låda af kopparplåt, som hade sväljt ned Thérèses hemlighet
i sitt gap. Han kunde icke taga sina ögon ifrån den. All
hans glädje var plötsligt borta. Hon försökte emellertid lära
sig att älska den grofhuggna statyn af evangelisten.
— Det är sant att han har ett hederligt och frimodigt
ansikte och att, om han kunde tala, blott sanna ord skulle
kunna utgå ur hans mun.
Han svarade bittert:
— Det är icke en kvinnas mun.
Hon förstod hvad det var han tänkte på och svarade
mycket mildt:
— Min vän hvarför säger ni detta till mig? Jag är
uppriktig, jag.
— Hvad menar ni med att vara uppriktig? Ni vet
mycket väl att en kvinna ofta är tvungen att ljuga.
Hon tvekade innan hon sade:
— En kvinna är uppriktig, då hon icke ljuger onödigtvis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
