Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - EPILOG
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det ringaste på; men jag litar på, att herrskapet gör
sitt bästa» — och det gjorde vi, och bra gick det, ty
aldrig lade baron Rålamb sig i hvad han inte begrep.
Det vore väl, om alla odugliga teaterdirektörer ville
ha samma förstånd! — Om min store konung såge,
hur man nu för tiden huserar med hans teater ...
I detsamma vek skepnaden vördnadsfullt åt sidan,
och en annan gestalt stod framför hofmarskalken af
E. Instinktmessigt for hofmarskalken upp och
bugade sig ödmjukt: ett sådant majestät hade han ännu
aldrig sett.
— Hur styr du den teater, du satts att hafva
högsta ledningen öfver? Hvad gör du med min käraste
skapelse, mitt älsklingsverk: de fosterländska
sånggudinnornas tempel! Foi de gentilhomme, om jag gjorde
rätt,
Du ömklige! min vredes blixt dig borde träffa!
De fina gustavianska näsborrarna svällde
harmfullt, de skarpa blå ögonen sköto blixtar och vålnaden
höjde hotfullt handen ...
— Hjelp — ropade hofmarskalken af E. — hjelp
— hjelp, Samiel!
Han vaknade. Framför honom stod bugande —
hr D—th!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
