Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Ett byte från slagfältet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställe förut, men mörkret och mattheten tilläto honom
icke att klart urskilja föremålen. Nattens stjärnor skådade
in genom gallerfönstret; de fångne vederkvicktes med
en bägare vin, och Larsson utropade förnöjd:
– Jag slår vad att det tjufpacket stulit sitt vin
från våra källrar, medan vi lågo i Würzburg, ty ädlare
vara har jag ej druckit sen dess.
– Würzburg! utropade Bertel tankfullt. Regina!
tillade han strax därpå nästan omedvetet.
– Och vinkällaren! suckade Larsson härmande. Jag
skall säga dig något, min gosse lilla:
Den största narr uppå jorden
är den, som tror en flicka på orden.
När kärleken kommer, den lille hjärtejägarn,
förlofva dig med flickan, men gift dig – med bägarn!
– Hvad Regina angår, så sitter den svartögda ungen
och stickar strumpor uppå Korsholm. Jo jo, fru Märta
är ej af det folket som lipar i månsken. Sedan vi sist
träffades, hade jag hälsningar från Vasa med den lustige
sergeanten Bengt Kristerson. Han hade slagits med far
din, sade han; måtro att gubben är hvass, han har
lyftat vår kära Bengt på rak arm ut genom dörren
hemma hos er i Storkyro. Bengt svor och förbannade
sig på att han strax därefter stoppat gubben och tolf af
hans drängar in i väderkvarnen och malat dem till
grötmjöl, om icke Meri bedt för dem. Flinker karl,
Bengt Kristerson, slåss som en dragon och ljuger som
en skeppare. Skål!
– Hvad hörs där annat från Österbotten? afbröt
honom Bertel, som med en tjuguårig ynglings blygsamhet
rodnade att för den prosaiske vännen förråda sitt lifs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
