Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Hertig Bernhard och Bertel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Ers höghet ... denna nåd gör mig stum; hvarmed
har jag förtjent den?
Hertig Bernhard log besynnerligt.
– Hvarmed? Min vän, ni har blott till hälften
begripit mig.
Bertel teg.
– Nåväl, med eller utan ert vett och vilja, min
vän, anser jag er redan som adelsman. Vi skola en
annan gång talas vid därom. Er ring ... ah ... jag har
förgätit den. Minns ni hur den såg ut? Och hertigen
letade med ifver i sina portföljer.
– Man säger att konungen burit en kopparring,
på hvars insida varit tecknade trolltecken och bokstäfverna R. R. R.
– Det är möjligt att jag förlagt den, och likväl
kan jag ej finna den. Hvem d-n har också tid att
tänka på dylika barnsligheter! Ringen måste vara stulen
från mitt hemliga skrin. Finner jag den åter, skall ni
erhålla den. I motsatt fall vet ni det som är mera
värdt. Gå, unge man, var värdig mitt förtroende och
den store konungens minne! Ingen bör veta hvad jag
sagt er. Farväl, vi återse hvarandra.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
