Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Frestaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Men sanningens sak ... historiens oväldiga dom! ...
– Bah, hvad är historiens sanning? Är det väl den
lydiga slaf, som följer i hälarna människors förvillelser
– den papegoja, som tanklös pladdrar efter alla deras
dårskaper? Är det icke fastmera verkligheten sådan
den bör vara, renad från villorna, befriad från brotten
och dårskaperna – Guds rike på jorden, lika vist som
allsmäktigt, lika godt som det är heligt och vist?
– Men är det då vi, som skola föreskrifva Gud
hvad som är godt och vist? Har han icke själf sagt
oss det i verkligheten sådan den är?
– Ha, vankelmodige affälling, du vågar ännu köpslaga
med din förman om rätt och orätt! Välj och lyd!
Välj på ena sidan den timliga och eviga döden, på andra
sidan paradisets fröjder och helgonens herrlighet. Än ett
ord, och därpå beror ditt ve och väl: vill du lyda
mitt bud?
– Ja jag lyder! svarade fången, bäfvande och förkrossad.
Och jesuiten aflägsnade sig stum och kall, med en
herskares nick att slafven hade hans nåd.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
