- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Första cykeln /
344

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Konungens ring. Svärdet och plogen. Eld och vatten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gamla yxans egg. – Kommer det an att rista en inskrift
därpå, skulle jag föreslå R R R, Ruris Rusticus Robustus,
det vill i korthet säga: f-n anfäkta, en sådan
grofhuggare! Ett mycket skönt och sinnrikt talesätt hos
de gamle.

Larsson den äldre ansåg nu tillfället vara inne att
gifva den bittra tvisten en försonligare vändning. Han
trädde fram till den gamle, ledande vid handen de båda
nygifta paren, och sade:

– Käre far, låtom oss icke falla vår Herre i handtverket.
Din pojke och min pojke äro ett par stora
slynglar, det medges; men rå de väl för att vår Herre
skapat den ene af eld, den andre af vatten? Bertel är
som en eldslåge, brinnande het, högtsträfvande, uppflammande,
lysande, ovaraktig, och jag slår vad att lilla
frun är af samma sort. Min pojke här är renaste
vatten ...

– Halt! ropade kaptenen. Vatten har aldrig varit
min svaga sida.

– Håll din mun. Min pojke är klara vattnet ...
flytande och lättfärdigt, förnöjsamt hållande sig vid jorden
och enkom skapadt att med sin tjocka prosaiska lefnadsvishet
släcka den andre junkerns poetiska glöd. Hvad
angår hans hustru, är hon af samma ull. Ser du nu
icke, far, att vår Herre ämnat pojkarne till vänner –
elden att värma vattnet och vattnet att släcka elden –
och du vill göra dem till fiender genom att taga från
den ene och gifva åt den andre. Nej far, låt bli därmed,
det är mitt råd, och gif din son hvad honom tillkommer;
icke skall min son svälta för det.

Bertila teg en stund. Därpå sade han häftigt:

– Lär icke mig vår Herres meningar. Tror du väl
att han där, den nybakade adelsmannen, hvilken du liknar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/a/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free