Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Konungens ring. Svärdet och plogen. Eld och vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mig, och jag skall aldrig öfvergifva dig. Men du hör
mig icke. Du är så blek ... store Gud! ... Hon är död!
– Min dotter! Mitt enda barn! utbrast Bertila,
den gamle järnhårde bondekungen, tillintetgjord.
– Dömer icke, så varden I icke dömde! sade den
gamle Larsson med knäppta händer. Och I, våra barn,
gån ut i lifvet med försonliga hjärtan. Förbannelsen
och välsignelsen kämpa om eder framtid, och icke blott
om eder, men om edra efterkommandes intill tionde led.
Bedjen till himmelen, att välsignelsen må segra!
– Amen, sade Larsson den yngre och Kätchen till
vänster.
– Ske alltså, sade till höger Bertel och Regina.
Slut på första cykeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
