- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Andra cykeln /
218

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Rannsakningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

funnit den vara alltför ringa, hvarpå han bultat häxorna
i ryggen med knoppen af besmanet och sagt till dem:
»dubbadera! dubbadera!» När trollpackorna kommit,
hafva de sagt: »nu äre vi här, herre». Och när de
farit: »nu drage vi bort, herre». Och hvargång de tilltalat
den onde, hafva de sagt: »stå, fanen», och han har
svarat: »fanen står». Och hela natten har varit ett
underligt schås och brus i vattuhjulet, men vittnet har
legat i ett hörn och dragit toma säckar öfver hufvudet.
Frågades huru hon då kunnat se och höra något. Svarade
att hon stundom, under mycken ångest, tittat fram.
Därpå har hon af ängslan somnat, och när hon vaknat,
har spökelsen varit till ända, och kvarnen har stått.
Som antecknades.

Flera vittnen intygade, somlige att de sett, somlige
att de hört häxorna påsktiden rida genom luften, och
bland dem äfven svarta Jane. Detta synes bäst på
taket af ett tre gånger flyttadt hus. Och hvargång när
häxorna reda sig att flyga, smörja de sig med salva ur
ett bockhorn och säga därvid: »opp och neder, och
ingenstädes veder». Hvarefter de som fåglar svinga upp
genom skorstenen och icke stöta sig. Men en har af
förseelse sagt: »opp och neder och allestädes veder»;
hvarefter hon stött mot alla väggar och träd och af
dem blifvit krossad till döds. Och komma de under
flygten för nära ett kyrktorn, strax dragas de däremot
och stötas sönder mot tornet m. m.

Sedan vittnena flera gånger blifvit förmanade att
hålla sig endast till hvad som rörde Janes person, intygade
flera af dem att deras barn varit borta nattetid,
utan att någon visste hvar, och i deras sängar har varit
lagdt ett stycke trä eller en sten. Och när barnen
andra morgonen kommit tillbaka, har man frågat dem:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/b/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free