Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Förvaltaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aristokratiska lyx, som ännu i dag gör anblicken af
sextonhundratalets herregårdar så imponerande. Allt hvad
träsnideri och stuckaturarbete kunnat åstadkomma var
här anbragt i öfverflöd. Bland annat syntes mellan
fönsterraderna kolossala kämpagestalter i halfupphöjdt
arbete, bevakande muren med sköld, svärd och hjälm,
som vålnader af en förgången riddartid. Regn, blåst
och ålder hade likväl ej haft försyn att här och där
afbryta än en arm, än en fot, än en hjälmbuske på
desse gipskämpar, och man var nu nödsakad att på
stegar och ställningar rappa kämparne på ett sätt som
de väl föga fördragit, om de varit af kött och blod.
Detta var ett arbete som endast de tyske mästarne
voro rätt hemma uti, och Åbo murare fingo därvid
nöja sig med den anspråkslösare rollen af handtlangare.
Oaktadt de ej med någon rimlighet kunde pruta emot,
aflopp ej kamratskapet med tyskarne utan glåpord å
ömse sidor. Bland finnarne var en liten axelbred murare
vid namn Yrjö, som hade det rykte om sig att lustigare
än någon rådbråka svenska språket och med sina visor
var en föregångare till den sedan ännu ryktbarare »Eskola
kuppen». Ty ehuru Åbo, som ännu i dag är mera finskt
till lynne och språk än mången annan stad i landet, var
det ännu mera vid slutet af sextonhundratalet, så hade
likväl svenskan, både genom universitetet och adeln,
stundom ock genom ovise kyrkans män, då redan fått
ett slags högre anseende som hof- och bildningsspråk,
hvilket de lägre klasserna ej dröjde att efterhärma på
deras vis, kanske ej utan medvetande af den satir både
öfver svenskan och dem själfva, som låg i deras rotvälska
och som var ett slags hämnd för den nedsättning som
drabbade landets eget tungomål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
