Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. En objuden gäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och ser du, min lille bror, efter jag hör till det våta,
så har jag arbetat i mitt element. – F-n sådan kurfurste
vi ha till hofmästare! De inbillade sig därinne att det
spanska vinet var bara för de förnämas munnar, men
så sant jag här står – förlåt, lilla bror, jag står inte, jag
seglar, jag simmar som en fisk – så lät Nils Janssen
hämta åt oss det sista ankaret ur denna usla slottskällare,
där själfva råttorna hädanefter få dö af törst,
ty ser du, min hjärtans gulle vän, Nils Janssen är vår
grefve, och gamla herrn därborta i Stockholm – måtte
han florera som en enrisbuske på torra stenbacken,
darum kein Feindschaft nicht, sa’ juden åt jesuiten.
Vete hin hvad som blir att äta eller dricka i morgon,
det får Nils Janssen sörja för, han har guld som nötter
i hasselskogen; men grefven, ser du, han är så fattig
som en bajersk munk i en svensk sakristia. Lita på
det, bror lille, rättnu är det slut med grefven, kapitalt,
exflinkt, herunter putzwech.
Jägaren försökte att vid dessa ord sänka sin röst
till en hviskning, likasom berättade han en märkvärdig
hemlighet, och fortsatte sina försök att draga den förmente
kamraten med sig. Denne hade likväl hufvud och fötter
bättre i sin makt och lät sig skenbart ledas, men var i
själfva verket den som styrde bådas vandring och styrde
den så, att de undveko folkhoparna.
– Jaså – sade den främmande, ej utan en viss
egen betoning af rösten – det är då slut med grefven,
och hvaraf vet du det?
– Hvaraf vet jag det? upprepade jägaren stammande,
ty det syntes att nattluften förbryllade han hufvud i stället
att göra det klart. – Hvaraf? Jo det skall jag säga dig,
du Jupiter eller Posidonius, eller hvad du heter; ty si
gudomliga äro vi alla. Hvaraf? Måtte väl veta det, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>