- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Andra cykeln /
344

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Den otrogne tjenaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Och därvid trädde han dristigt ett steg närmare.

När hofmästaren tog ett steg framåt, tog grefvinnan
omedvetet ett steg tillbaka.

Är detta nog? utropade hon, ur stånd att längre
hejda sin harm, och vid dessa ord kastade hon för hans
fötter ett dyrbart juvelarmband, så hårdt, att ett par
af de glimmande diamanterna flögo ur infattningen och
trillade likt vattendroppar längs den turkiska matta, som
betäckte förmaksgolfvet.

Hofmästaren tog tillbaka det steg han nyss tagit
framåt. Han hajade till, men blott en sekund. I nästa
sekund hade han öfvertygat sig själf, att det gällde ett
utbrott af dåligt lynne, som ej var något ovanligt hos
den annars älskvärda damen. Han upptog armbandet,
lade det på bordet och bugade sig, utan att svara
ett ord.

– Hvad! – sade grefvinnan, ännu mera uppretad
af denna tystnad, som liknade besinningens öfverlägsenhet
öfver passionen – ser ni ej att armbandet är värdt minst
sextusen daler? Är det ej nog att betala er? Vill ni
ha mera? Se här! Och se här! Och se här – tag alla
mina nipper, begär hvad ni vill, men våga ej att anse
er ha lånat något åt mig – ni, en simpel domestik,
som jag kan låta kasta på porten för hans obegripliga
oförskämdhet!

Vid dessa ord tömde grefvinnan med blind häftighet
en låda i sin byrå, hvari hon hade sina bästa nipper
förvarade, och guldkedjor, ringar, äkta pärlor och diamantörhängen
föllo utan åtskillnad för Janssens fötter.

Hofmästaren upplockade alla och lade dem, med en
hållning som ej anstod honom illa, på bordet.

– Ers nåd, sade han aktningsfullt, den minsta af
dessa dyrbarheter är tillräcklig att betala den summa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/b/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free