Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Veteranen från Breitenfeld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underläppen och i det där djupa mörka draget öfver ögonen,
och det var den skönaste kvinna vår Herre skapat ...
näst mor din, Lasse ... Men hvem är då den junkern?
– Bernhard Bertelsköld, son till Gustaf Bertelsköld,
er gamle vapenbroder!
– Bertel-sköld ... sköld? efterstafvade gubben.
Jaså, jaså, Bertelsköld? Bertels son är du? Och icke
mera lik far din, än en ungersk fåle liknar en holsteinsk
fux! Men det är detsamma, kom, låt mig omfamna
Bertels son, du är goda två tum längre än far din,
pojke! Ja ja, den lille Bertel har jag burit på mina
armar, och vi ha mer än engång klappat kroaterne bruna
och blå. Hvar hade du varit, min junker, om jag ej
kommit i rättan tid, när bajerske bönderne höllo på att
steka far din lefvande? Dam! Jag lät stänga dörrarna
och ... nej då hade vi gladare äfventyr, min son! Minns
du den där julnatten i Würzburg, när vi stängde den
skurken jesuiten i hans egen skattkammare, och när du
narrade mig att dricka bläck, och när jag mässade latin
för munkarne och vi redo bort med flickan midtför deras
näsa? Jo min gunstig junker, tillstå att du tog långa
steg den gången öfver borggården! Och blitzdonner, vid
Lützen när du fick det där rappet af Pappenheims huggvärja
tvärs öfver vänstra tinningen, och när de bofvarne
ryckte mig af hästen och drucko ut allt mitt vin ...
Gud signe kungen! En sådan kung drar aldrig mera
svärd ur bälte ... och ... men hvarför har du ej låtit
höra af dig på så länge, min lille pilt? Bara kärleksgriller,
jo jo, ungdom rasar och ålderdom karbasar ...
Lasse, gif mig kärnmjölksstopet!
På en gång lifvad och mattad af sina minnen,
nedsjönk den lille gubben, hämtande andan, på bänken,
medan sonen räckte honom hans älsklingsdryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
