- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Tredje cykeln /
72

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Aurora Königsmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hvad väntade man? Hvad fruktade man? Borde han
stanna? Borde han fly? Ingen svarade. Det förekom
honom som hörde han på afstånd en cittras toner; strax
därpå var allt åter tyst, mörkt och hemlighetsfullt.

Då uppslogos dubbeldörrarna vid fonden af rummet,
och för den förvånade ynglingens blickar visade sig en
tableau vivant, så bländande skön och tillika så konstnärligt
beräknad, att den yppersta målare ej kunnat arrangera
en sinnrikare effekt af skuggor och ljus, gruppering
och färg.

Det förekom Gösta som hade man inför hans ögon
upprullat förhänget till en teater. Mellan honom och
scenen var mörker; men scenen var upplyst och fängslade
ögat. I denna belysning af osedda lampor satt längst
borta i perspektivet en kvinnlig gestalt, en fé, eller
snarare en af dessa Olympens gudinnor, på hvilka
den tidens poetiska bildspråk hade en så outtömmelig
rikedom.

Hon var stolt och högväxt som en Juno och likväl
så skön och smäktande, som poeterne älskade att skildra
Afrodite. Dianas måne skulle ej hafva blygts att belysa
hennes kungliga panna, medan en Minervas snille och
kvickhet spelade kring hennes fina, svällande läppar och
under hennes mörka ögonhår. Om Gösta Bertelsköld
ägt på sin tid en Tegnér att beundra, så skulle han
genast ihågkommit huru

        högbarmad, smärt, gullhårig
        en ny Aurora kom;

men han skulle då genast ha korrigerat skalden uti ett:
detta gyllene hår var svart som en sydländsk natt och
flöt som en ram af skuggor kring pannans och kindernas
bländande hvithet. Alla de finare detaljerna af detta
bildsköna ansikte kunde den häpne ynglingen ej genast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/c/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free