Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Aurora Königsmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sömn! Han störtade åter ut i den frostiga vinternatten;
ingen kyla! En eldström brusade genom hans ådror.
En demon återförde beständigt för hans blickar den
tjusande gestalten därborta i det yppiga gemaket. Slutligen
tände han ljuset och satte sig att skrifva. Han
skref till sin hulda, sin älskade syster; han manade i
sitt minne en annan gestalt, hvars älskilga drag redan
länge vuxit in i hans själ. Och se, det lyckades honom.
Eldströmmen brusade mattare, den svalkades, slocknade
och öfvergick i det goda samvetets obeskrifliga lyckliga
lugn. Gösta Bertelsköld vågade till och med i ett postskriptum
bedja Ebba anteckna Würgen i segrarnas bok.
Mera vågade han ej yppa därom.
Men när han ilade bort från slottet, sköto grefvinnans
ögon mörka blixtar i ynglingens spår, och hon sönderbröt
bit för bit den glänsande solfjädern i sin hand.
Därpå ringde hon.
– Czernicki, du har i morgon ditt afsked. Att
skicka mig en sådan tölp! Att förödmjuka mig inför
ett sådant marmorbeläte! Skicka efter Törnflycht! Nej,
låt bli, jag vill ej se honom. Jag vill ej se någon från
detta afskyvärda läger!
Hofmästaren gick. Den sköna grefvinnan utbrast i
tårar. Ack, hon var dock en kvinna, hon hade dock
ett hjärta, detta hjärta hade engång varit ädelt och skönt
som hennes gestalt, och synd och värld hade ej förmått
utplåna alla spår af dess ursprungliga höghet. En hel
samtids lättsinne, en hel väfnad af förledelsens finaste
snaror hade sammansvurit sig till hennes fall. Huru
mången dödlig bar ägt styrka att bära hennes triumfer
och undgå hennes öde! Den som det kan, må kasta
första stenen på den beundrade, den afundade och dock
i sitt hjärtas djup förkrossade kvinnan Maria Aurora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
