- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Tredje cykeln /
95

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Rex Regi Rebellis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ovanliga uttryck han läste i allas ögon och vågade det
oerhörda att tilltala konung Carl med följande skarpa
ord i hela befälets namn:

– Eders majestät, det ståt eder konungsliga vilja
fritt att företaga detta anfall, ändock det sker emot
hela befälets underdåniga mening och folket därvid föres
till en säker slaktbänk. Vi skola som trogne undersåtar
och krigare följa eders majestät ehvart det bär; men
vi förklara ock härmed alle, att i samma stund eders
majestät skjuter ut sin båt ifrån land skola vi löpa
blindt till storms emot vallarna, på det att vi alla må
finna döden där vår konung och herre icke kan undgå
att finna den.

Vid detta språk, lärdt i hans egen skola, studsade
konung Carl. Nattens mörker bredde sig öfver hans
hjältepanna, och han stirrade länge tigande utemot fästningens
skugghöljda torn och den breda floden, hvars
dunkla vatten, rördt af en storm, likasom girigt väntade
att få sluka tusende tappre i sin nattliga graf.

För första gången i sin lefnad tvekade Carl XII;
mäktiga tankar bröto sig mot hvarandra i hans järnhårda
sinne. Dock medan han ännu stod där obeslutsam
hvilketdera offret vore störst: hans vilja eller tusende
spillda lif – nalkades Piper, den mannen som bäst
förstod sig uppå att leda med klokhet det obändiga
lejonet.

– Eders majestät – sade han varsamt – värdigas
kasta en blick mot sydost. Dagen gryr; det är
för sent att storma.

Konungen vände mekaniskt sitt hufvud. Verkligen
syntes redan en svag strimma af den sena höstmorgonen
skimra i skyn och belysa tornspetsarna af det sofvande
Thorn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/c/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free