Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Bref från Ebba Bertelsköld till Gustaf Adolf Bertelsköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag kan ej visst säga mon coeur om hennes kgl.
höghet observerade min träta med Torsten och drog
däraf en conjecture, men snart därpå kom hennes kgl.
höghet mig hasteligen uppå och begärde ringen, sägandes
att jag helt säkert hade den. Hvarpå jag blef helt röd
och tordes intet neka, utan gaf henne ringen, det har
jag sedan bitterligen ångrat. Torsten blef mycket ledsen,
när han ringen saknade, och lät noga genomsöka alla de
rum, där vi varit den qvällen; man coeur kan sig
imaginera med hvad succès han det gjorde. Han förbjöd
mig alldeles att omtala det för dig; du ville nog
annars honom mästra sade han. Så måste han resa
utan ringen och med en chagrin, som mig ondt gjorde;
men kunde jag hjälpa’t då mera? Hertiginnans ring
gaf jag honom i stället, sägandes att det var en présent
d’adieu från hennes kgl. höghet, hvilket han trodde,
utan att något suspectera.
Jag tordes sedan intet fråga hennes kgl. höghet
hennes intention med ringen, men när jag betänker
hennes stora kärlek till hans majestät och hennes fråga
förut, om icke en människa kunde med den ringen gå
sain et sauf ur alla rencontres, är jag nästan viss uppå
att hon gifvit ringen åt konungen (ifall hon ej gifvit
den åt salig hertigen, hennes gemål). Och då vill jag
säga dig, att kungen har den, men intet vet han själf
däraf, aldrig kan jag tro att han något trolltyg bruka
ville, om han det visste. Jag har ock hört att han bär
en medaillon med sin salig fru moders portrait; kan
dock intet säga det alldeles visst. Kan du om denna
secret få någon säker avis, vore mig kärt. Jag är
skräckeligt ledsen öfver mitt oförstånd, förlåt mig det,
cher Gustave, aldrig skall jag göra så mera. Din oförståndiga
och ångerfulla syster
Ebba.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
