Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Pultavas sjunkande sol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– I morgon!
– Jag går att utföra ers majestäts befallningar.
– Rehnsköld – gif mig er hand. Den darrar icke?
– Har aldrig darrat, ers majestät!
– Godt. I morgon bana vi oss vägen till Moskva.
– Eller ock förstöra vi, som Cresus, ett stort rike,
mumlade fältmarskalken för sig själf.
-
9. Pultavas sjunkande sol.
Nu var han kommen, oryggeligt
kommen, den dag, som skulle
afgöra nordens och kanske Europas
öde. Lejonet och den tvehöfdade
örnen skulle utkämpa sin långa jättestrid.
Tvenne de störste män som norden
någonsin frambragt, skulle brottas
i envig på lif eller död. Denna dag
skulle antingen föra den ena till
Östersjöns kust eller den andra till
murarna af det gamla Kreml. Narvas
ära skall aldrig dö; Pultavas genljud
skall aldrig förstummas. Holofzin
och Smolensk – Pultava och Borodino;
nederlaget har i alla tider tågat
in genom segerns port.
Lewenhaupt, Carl XII:s störste fältherre, var en
bland de siste som fick veta hvad konungen och Rehnsköld
beslutat, det öfriga befälet oåtspordt. Rehnsköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
