Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Högkvarteret vid Borgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Värt högsta befäl löper undan som haren för
trumman! Skola vi tillåta att man förråder landet!
Skola vi låta sälja våra hustrur och barn som plockade
höns åt den förste moskovit, som skrämmer generalen
till skogs!
– Låt oss söka den största kruka som finns i
Pälkäne kyrkoby och stoppa generalen i den och doppa
honom i sjön! Om det vore skada på något, så vore
det på krukan ...
– Ja, gossar, och så taga vi Armfelt till chef.
– Och tåga ånyo mot fienden, men den gången
för att stå!
– Hvad nu, oförskämda slynglar! röt Armfelt, som
just red förbi. – Kännen I krigslagarna, och veten I
hvad det vill säga att föra upproriskt tal mot ert högsta
befäl?
– Hurra! Hurra för Armfelt! var soldaternes svar.
– Lefve konungen! genmälde Armfelt. Gen er till
tåls, gossar! Intet myteri, ty då vankas här rep. Vid
Gud, jag säger eder att vi skola få slåss, om icke i dag,
så en annan dag. Hållen nu eder mun, jag skall gå
till generalen.
Armfelt gick och träffade Lybecker i hård
ordväxling med en deputation af uppbådsmanskapet, anförd
af en ståtlig ung bonde, Lars Larsson från Storkyro, en
af deras själfvalde anförare. Lybecker hade, såsom han
brukade, mottagit landtvärnet med förakt och kallat det
skojare och pack, som icke dugde till annat än att som
råttor uppäta arméns proviant.
Bönderne voro i högsta grad uppbragte.
– Vi tåla inga okväden af er, herr general
Bakfram, eller hvad ni må heta! utbrast den unge Larsson
med hetta på finska. – Vi äro hvarken pack eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
