- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Tredje cykeln /
220

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Majniemi slott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Du har rätt, sade Bertelsköld. Jag borde ha
väntat mig det. Vi fingo nu på aftonen ett ströfparti i
hälarna efter oss; men vi ville till slottet före natten
och stannade ej för att näpsa dem. Känner jag dig
rätt, lät du kosacken bekänna kort?

– Jag sprang honom på lifvet, så att han ej kunde
nyttja sin långa pik, och försökte rycka honom af hästen,
men som han ej ville ge med sig, nödgades jag hugga
honom för pannan. Nå, då sade han ej ett ord mera.
Skada att hästen därvid kom undan; han torde skvallra
ur skolan.

– Vi få ej förlora ett ögonblick att sätta oss i
försvarstillstånd! utropade Bertelsköld, lif vad af faran.
– Allt det krut och de vapen ni kan anskaffa, min
hederlige Per, för ni till stora salen. Låt drängarne
sofva fullklädde i natt. Var vid godt mod; kvinnor och
barn få sofva i ro. Löfving – tag två man med dig
och gå ut att rekognoscera, medan jag utställer poster
rundtomkring slottet.

Befallningarna efterkommos. Det blef nu i hast
en liflig rörelse öfverallt på Majniemi. Lyktor ilade
öfver gården och ljus flämtade i de öde slottsfönsterna.
När Bertelsköld inträdde i stora salen, fann han sina
trogne kamrater vid en måltid, som Per i hast anrättat.
Ännu engång gick bägaren kring laget i Majniemi slott.
Det var sista kvarlefvan af källarens gamla förråder;
den ärlige fogden hade icke förr velat röra dem.

– Jag fann – sade han – detta halfankare ädelt
ungerskt vin under gruset och beslöt att det endast
skulle tömmas till en välgångsskål för min forne älskade
herres son. Gud bevare eders nåde i alla faror och
låte eders nåde än en gång, och i bättre tider, återtaga
er plats som herre vid edra fäders bord!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/c/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free