- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Tredje cykeln /
252

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skuggan af ett namn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Hjältemod! Han är skolmästare och skall lära
pojkarne mores och vet inte knasket om Storkyro slag!
Magister är han på köpet och skulle hvad dag som helst
få sig på fracken i studentexamen!

– Bror Svanholm behagade inte blanda ihop hvad
som inte hör hit, genmälde Svenonius, synbart stucken. – Jag
tror mig känna så mycket om Storkyro slag,
som bror själf till exempel, men inte har jag hört ett
ord af bror Bäck om något ditåt.

– Himmelsturk! Och han har berättat en hel lång
afton därom.

– Ja men då var farbror Svenonius borta, inföll
den lille Jonathan, något stolt öfver att med en så
dräpande anmärkning med ens göra slut på herrarnes
tvist.

Fältskärn hade blinkat åt gamla mormor att låta
dem nappas, och Anne Sofi, som för tillfället nystade
tråd, hade skrattat så att hon två gånger slet af tråden.

– Det har sin riktighet, det, min gubbe lilla,
svarade postmästaren något förbryllad. – Bror Svenonius
var ej med vid Storkyro. I stället att taga in Viborg
tog han in fläderte, den hederliga fredsmänniskan.

– Om bror varit med vid Storkyro, hade bror
sluppit att springa vid Karstula, återtog skolmästaren,
som ej kunde smälta den martialiske kaptenens gäckeri
med hans lärdom.

– Herre, jag sprang inte, jag retirerade i god
ordning! röt postmästaren, under det att spetsarna af
hans mustascher höjde sig uppåt, ungefär som murrhåren
på en gammal huskatt vid den oförmodade anblicken af
en utsvulten byhund i köket.

– Men så säg dem då, kusin Bäck, att vi lyckligen
kommit öfver isen på Kyro älf och nu befinna oss –

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/c/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free