- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Tredje cykeln /
303

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Segrarnas bok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nederlagets ångest, all den förfärliga, månader långa
ovisshet, som under dessa krigiska irrfärder än tjusat,
än marterat de hemmavarande i Sverige.

Det var likväl en smärtsam sträng, som alla
undvikit att vidröra, tilldess att Bertelsköld fattade sin systers
fina, mjuka hand uti sin hårda näfve, såg henne
hjärtligt och trofast i ögat och sade:

– Jag skall hälsa dig, Ebba, från Erik Falkenberg!

Grefvinnan teg, och hennes varma ögon, som aldrig
hade långt till tårarnas källa, fuktades af en dimma, som
efter hand begynte droppa i klara pärlor utför hennes
älskliga kinder. Hon nickade blott att hon förstod
honom.

– Natten före Pultava – fortfor Bertelsköld –
och litet före midnatt lågo vi båda vakna vid samma
bivuak och bytte hälsningar med hvarandra. Om jag
faller, sade Erik Falkenberg, så hälsa din syster och säg
henne att jag fallit för min kung och mitt land med
hennes bild i mitt hjärta intill det sista ... Det öfriga
vet du. Han stupade dagen därpå vid middagstiden,
under det att vi betäckte konungens återtåg; och jag
hann endast trycka hans hand, ty det var ej tid att
stanna då mera.

De båda fruntimren smulto i tårar. Eva Rhenfelt
tryckte hans hand.

– Min broders skugga tackar er genom mig för
att ni framfört hans hälsning, sade hon varmt.

– Jag kunde ej göra det förr, svarade Bertelsköld –
och tryckte, utan att veta det, den framräckta handen
så hårdt, att den sköna Eva gjorde en grimas af smärta.
Bertelsköld märkte det och rodnade starkt; det var nu
engång hans ovana, när ett sällsynt öde förde honom
bland fruntimmer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/c/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free