Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Samvetet tystnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppsvingat dig till president i ett af rikets viktigaste kollegier,
och innan kort, det vill säga när du störtat grefve Horn,
skall du sitta bland rikets råd. Det är mycket, Torsten,
för en man som icke har sitt snille, utan endast slumpen,
att tacka för sin makt och sin upphöjelse.
– Nu komma vi alltså till sens moralen.
– Ja, slumpen, ty det är din innersta tro. Torsten,
Torsten, hvad båtar oss det klyftigaste hufvud, om
vi icke äga därjämte ett hjärta för tro och heder i
lifvet? Du, som icke tror på hvarken Gud eller samvete,
du sätter all din förtröstan på en usel vantro, en
dårskap, en amulett! Du föraktar dig själf så djupt,
att du tillskrifver hela din makt och lycka denna hemska
trollmakt, som förföljer vår släkt och bereder dess
ofärd! Din enda, din innersta tro är tron på makten
af konungens ring!
-
12. Samvetet tystnar.
Det gäckande löjet försvann från grefve Bertelskölds läppar.
– Förlåt mig, sade han, min tid är upptagen.
Låt oss återkomma till ämnet, om du behagar. Huru
stor är kronans fordran i egendomen Falkby?
Grefvinnan fortfor, utan att svara på frågan:
– Om du lifvades af denna stora känsla för rättvisa
och ädelmod, som ledde vår far under hela hans lif,
skulle jag vädja endast till den, och du skulle höra mig.
Nu måste du veta, att också jag genomskådar dig –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
