- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
115

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Fortsättning af fribytarens jagt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rådighet och vana att reda sig i det kinkigaste läge att
tacka för det de helbregda kommo igenom alla dessa
besvärligheter.

Ändtligen, efter åtta veckors färd i menföret, såg
man Stockholms tornspiror glimma i vårsolen. Denna
anblick pressade tårar ur den redlige Dükers ögon. Man
befann sig nu i början af Maj. Elias tog ett hjärtligt
afsked af sina följeslagare och begaf sig på egen hand
ut i den dåvarande trånga labyrinten af Stockholms
hufvudstad, där Tessins verk, det nära fulländade, men
ännu obebodda nya slottet då redan, stolt som en
lejonkula, blickade ut öfver Mälarens förmälning med
Östersjöns vågor.

Van att, såsom sin mästare Löfving, antaga alla
skepnader, begaf sig den förslagne fribytaren genast
till grefve Horns hus och utgaf sig där för en finsk
herres kammartjenare, som med goda ord och dusörer
ville insinuera en befordran hos grefve Horn. Snart
hade han i denna egenskap lockat ur tjenstefolket allt
hvad de visste om grefven, grefvinnan och hennes fosterdotter.
Tyvärr var det inga glada nyheter. Larsson
hade återfört Marie till grefvens hus; hon hade gråtit
mycket och mest stängt sig inne, men en afton hade
hon gått att besöka sin syster, som var inrest till
Stockholm, och på återvägen därifrån hade hon plötsligt
försvunnit. Förgäfves hade Larsson, förgäfves grefven själf
satt halfva staden i rörelse för att återfinna den
förlorade; det var nu tre veckor sedan, och man hade icke
funnit det ringaste spår. Grefvinnan var otröstlig, den
kärfve Larsson sökte förgäfves dölja sin ånger och oro
öfver att hafva fört flickan till Stockholm. Kort sagdt,
det var något under allt detta, mente de kloke bland
tjenarne. Flickan hade en hjärtesorg, det kunde man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free