Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Majridten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såg man Bogatir, till utseendet helt lugn, följa ljudet
och i sakta lunk närma sig vallarna, där den andre
ryttaren utan svårighet bejdade honom.
Främlingen och hans följeslagare skyndade dit.
Den hvitklädda flickan höll sig ännu krampaktigt fast i
sadeln. Men hon var utan medvetande.
– Ester! Min Ester! O Gud, hon är död! utropade
en blek och vacker ung kvinna, som trängde sig fram
bland folkhopen.
– Å, ser inte Veronica att flickan håller fast sig
ännu? anmärkte en af skollärarne, som lyftade henne af
hästen. Händerna kunde verkligen blott med svårighet
ryckas från sadeln.
– Hvem är den unga flickan? frågade den främmande
officern med lifligt deltagande.
– Det är Ester Larsson, den rike Larssons yngsta
och mest älskade barn, svarade skolläraren.
– Jo jo, Larsson får nu se hvad det vill säga
att flyga högre än vingarna bära, mumlade en slaktare,
som vid valet på förmiddagen tillhört Aulins anhängare.
– Man skall få se att han rider storståtligt till
riksdagen, men huru han rider dädan, och hvem som då
hvisslar åt honom, det kan man inte så noga veta.
– Jo men – sade närmaste gumman i hopen –
sanna mina ord, det här, det bådar något för Larsson.
Högmod, högmod, hvad säger ordspråket?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
