Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Äfventyr i fredstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en stor gran. Han skyndade dit; men det som han
tagit för hennes hvita huckle var blott den hvita stammen
af en björk, som i broderlig endräkt vuxit vid granens
sida. Han måste le åt den gycklande synvillan af sin
lifliga fantasi. Huru kunde han ett ögonblick inbilla sig,
att den rike köpmannens dotter, sin faders pärla och
ögonsten, skulle befinna sig ensam midtuti natten i denna
stiglösa vildmark så långt ifrån Vasa?
Missnöjd vände han åter till varggropen, i hopp
att Istvan dock slutligen skulle uppsöka honom vid detta
märke i skogen. Han hade likväl knappt hunnit dit, innan
en ny gestalt trängde sig fram mellan trädstammarna.
Det var en man mellan femtio och sextio år vidpass,
ovanligt kort till växten, men bred öfver axlarna, klädd
i nejdens vanliga bonddräkt och bärande en yxe på
axeln. Mannen kom samma väg som flickan – och
Bertelsköld blef nu varse att där var en liten, knappt
märkbar gångstig – stannade, likasom förundrad, och
frågade:
– Hvad gör herrn så här dags i skogen?
– Och hvad gör ni själf, min vän? genmälde
grefven i sin tur, nöjd att ändtligen ha funnit någon
som kunde vägleda honom ur ett läge, vid hvilket han
redan hunnit ledsna.
– Jag hugger masteträd, svarade mannen torrt.
– Och jag söker en fördömd pojke, som skulle visa
mig vägen och rymde sin kos. Har ni sett honom?
Eller har ni mött min betjent, som gick för en stund
sedan ditåt?
– Jag vill minnas att jag mötte en pojke, yttrade mannen.
– Hvar mötte ni honom? Och när?
– I middags på landsvägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
