Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Esters upptäckter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sängen inte så riktigt bäddad. Skall jag säga hvar
fiskalen sof?
– Skaffa bort den näsvisa flickbytingen och gif
rum, att jag får på höga kronans vägnar försegla
lastrummet till vederbörlig noggrann visitation, återtog
tjenstemannen, angelägen att för hvad pris som helst blifva
kvitt sin plågoande.
Men Ester lutade sig tätt till hans öra och hviskade helt sakta:
– Neka inte att fiskalen var i natt klockan ett vid
jättekumlet i Lillkyro skog!
Om åskan slagit ned bland protokoller och stämningar
i själfva hans ämbetsrum, hade verkan ej kunnat
vara kraftigare på den förbluffade mannen. Hans blickar
tycktes i de kringståendes förvånade ansikten söka
bekräftelsen på någon högst oväntad upptäckt, och hans
försvar inskränkte sig till ett svagt försök att frammumla
ordet »bevis!»
Men Ester släppte honom icke.
– Vill fiskalen genast låta briggen segla och förklara
allt för ett missförstånd? hviskade hon ånyo med
tonvikt på orden.
Den olycklige mannen liknade en fluga, som midti
sin lustiga flygt råkat in i ett spindelnät.
– Det är följden när föräldrar inte aga sina barn!
utropade han och närmade sig med detsamma porten vid
brädgången, för att hafva reträtten öppen.
– Hvad är det du säger, Ester? frågade Larsson.
– Jag säger att fiskalen kan träffa gamla bekanta,
om han nödvändigt så vill, svarade Ester och svängde
på klacken, pekande på en äldre man, som satt i en af
båtarna vid fartygets sida, insvept i en vid grå jacka,
och tycktes tillhöra roddarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
