- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
250

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. På Bertila gård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mor och testamenterade hela torfvan till Larssönerne;
det vet hvar gammal käring i byn; men huru det gick
till efter svensk lag, det angår mig inte. Folket säger
att sedan den tiden ha grefvarne Bertelsköld, son efter
far, varit engång här, att se om det som bort vara
deras, men bara den enda gången i deras lif, och det
har alltid bebådat någon stor ofärd för landet. Sist
var starka majoren här och värfvade med sig de sex
Larssönerne, som alla stupade i ett napptag, och några
dagar därefter skedde Storkyro slag ... Men hvad är det
värdt att tala om fjolgammal snö?

– På en så stor egendom borde finnas ett större
boningshus, och jag ser endast små kojor, genmälde
Bertelsköld.

– Stor egendom? upprepade fribytaren vresigt,
med österbottningens vanliga motvilja för godsherrar
på landet. – Här finnas inga sådana egendomar; här
finnas bönder, som själfva äga sin jord, och Larssönerne
äro för kloke att plöja sin åker i sammetsjacka. En
bra gård fanns här före kriget, men den rök af, och
mycket annat med den, och Mattias Larsson, borgarekungens
son, bebor den lilla röda stugan, som ers nåd
kan se några bösskott härifrån vid älfven. En bondes
päls kan rymmas i den dörren också.

– Hur har borgarekungen kommit sig till ett så stort jordbruk?

– Det må ers nåd fråga hans syskonebarn, gamla
Thomas Larsson, som ligger i grafven. Småvettig var
gubben på sistone efter vandringen till Ryssland för
att söka pojkbytingen, som kosackerne togo i luggen
en vacker dag och som sedan aldrig vidare hördes
af. Lars Larsson i Vasa begrep att här var en affär
att göra, och hvarför skulle ej en kornjude föra ut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free