- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
268

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Ett möte på skridskor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

18. Ett möte på skridskor.

Vid tiden för denna berättelse var den forna »Vallmars-»
eller »Valdemarsön», hvilken sedan blifvit så vida
berömd under namn af Stockholms Djurgård, ännu till
större delen en jagtmark, upptagen af bergshällar, sumpiga
lågländer och vackra, men vilda löfskogar, där de för
konungens och hofvets kulor bestämda högdjuren betade
så tämligen ostörda af hufvudstadens närhet. Redan
Carl X Gustaf hade år 1658 gifvit befallning om öns
förvandlande till en »lustgård», och fransmannen De la
Vallée hade ej långt därefter uppgjort en af Hedvig
Eleonora godkänd ritning efter Versailles mönster, med
»fontainer, advenuer och parquer» med flera tillbehör.
Men den sol, som skulle komma Djurgården att grönska,
hade ej ännu gått upp. Arbetena vid Biskopsudden stannade
af; långt bakom de grå molnen i fjärran slumrade ännu
Gustaf III:s tidsålder; ingen Blå port, intet Rosendal bjöd
gommen eller ögat sina kommande behag, och de materiela
bestyren i Horns och Fredrik I:s tidehvarf sysslade utan
medtäflare på stränderna af denna framtidens ö.

Amiralitetet hade, efter flottans förflyttande till
Carlskrona, låtit utarrendera sina förra besittningar i dessa
nejder. Grosshandlaren Lodsach hade då på sydvästra
udden af ön anlagt skeppsvarf efter de bästa utländska
mönster, och dessa varf voro just vid den tid, som nu
är i fråga, ett föremål för hela Stockholms beundran
och nyfikenhet. Det var därför icke ovanligt, och det
ansågs som ett passande ynnestbevis, att hans majestät
själf och en del af hofvet någongång hedrade varfvets
nyttiga industri med ett nådigt besök.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free