Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 22. Maskraden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deras mening, sedan man numera lyckats draga honom
in i hattpartiets intressen. Äfven de sex riksråd, hvilka
man ville störta från makten, voro inviterade, men endast
grefvarne Hård och Bonde hade antagit bjudningen;
grefve Horn skyllde på sjuklighet, de öfriga på brådskande
göromål.
Där hviskades om en särskild anledning hvarför
gästerne borde uppträda maskerade. Spänningen mellan
drottningen och fröken Taube hade blifvit så stark efter
Coyets ryktbara memorial om Sara och tjenstepigan
Hagar, att Ulrika Eleonora högst ogärna visade sig uti
större sällskap, och allraminst där hon befarade att möta
sin förhatliga rival. Men att ej invitera fröken Taube,
det hade åter varit att mankera konungen och bringa
honom för hela aftonen ur humör. Genom att uppträda
i masker ville man således undvika att kompromettera
den ena eller andra, och vid demaskeringen senare på
kvällen, ifall drottningen dröjde så länge, borde man
alltid finna någon utväg att förekomma vådliga möten.
I Sverige fanns icke den tiden en ädling som i fin
bildning och lysande egenskaper kunde mäta sig med
grefve Tessin – icke en världsdam som i behag och
älskvärdhet öfverträffade grefvinnan Tessin – icke ett
hus där umgängestonen var så utsökt, snille och vitterhet,
konster och vetenskaper så hemmastadda, som i Tessinska
huset. Allt hvad tidehvarfvet hade kvickt, upplyst och
intagande samlades gärna i dessa eleganta salonger,
kopierade efter de bästa parisermönster. På den tid,
när Stockholm endast hade ett gammalt hof och på
tronen en redan utblomstrad kurtisör, hvars artigheter
mot damerna voro mera misstänkta än smickrande, sökte
och funno de skrämda behagen, de ädlare sederna en
fristad uti Tessinska huset, hvilket i mer än ett afseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
