- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
338

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 27. Minorna börja springa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att själf äga en varaktig vinst; ty ju mera landet
utarmas, desto mindre konsumerar det, och desto mindre
förtjenar Stockholm själf pä sitt monopol.

Den sträfve gubben blef varm, när han kom in på
det ämne han satt sig före såsom sitt lefnadsmål.
Statsmannen hörde honom tålmodigt och med ett mildt
smålöje samt fortfor sedan i den mest vänskapsfulla ton:

– Till hvem säger ni detta, min ärade vän? Till
en man som fullkomligt delar er åsikt och anser, likasom
ni, denna sak för handelns och sjöfartens lifsfråga.
Men edra fiender skola invända, att ni själf är ett exempel
på det nu gällande systemets gagn och ändamålsenlighet.
De skola svara, att ni själf under detta system förvärfvat
en högst betydande förmögenhet – att ni äger åtta
skepp i sjön – att ni är Finlands störste exportör –
att ert namn gäller i hela den handlande världen som
guld – ja, att ni med rätta förvärfvat den ärofulla
benämningen af borgarnes konung ...

– Så mycket mindre, ers nåd, bör jag beskyllas
att af egennyttiga afsikter votera för stapelfriheten –
och den stolte gubben rätte sig vid dessa ord ett hufvud
högre än förr.

Presidenten Bertelsköld kunde ej alldeles undertrycka
ett eget hånande, elakt och olycksbådande löje.

– Ni har rätt, sade han, er ställning är för
närvarande lycklig och oberoende. Rik, ansedd och mäktig,
firad, beundrad och afundad af alla edra medbröder,
lycklig familjefar – icke sant, ni har ju välartade,
älskvärda barn, och bland dem en dotter, som utgör er
ålders glädje? – hvad kan en dödlig mera begära af
lifvet? Min bästa Larsson, tillåt också mig, en gammal,
ensam ungkarl, att afundas er lycka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free