Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 27. Minorna börja springa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
önskar freden à tout prix, ni vill väl icke börja krig
för Årström & Söners spannmålsflotta?
– Ers nåd, om ett så skändligt öfvervåld äger rum
utan en skarp reklamation från svenska regeringens sida,
så förtjenar icke denna usla styrelse att en ärlig man spiller
ett ord till dess försvar eller en fyrk till dess understöd.
Presidenten smålog; det var dit han ville komma.
– Nå, det fägnar mig uppriktigt, min bästa Larsson,
sade han, att engång höra er yttra en sund åsikt om
vår politiska ställning. Ni finner hvarthän vi kommit
med denna styrelse, som humilierar oss i våra egna och
utlänningens ögon. Och denna styrelse är det som ni
försvarar i borgareståndet! Nej, min vän, vi måste hafva
en förändring, och uppskjutes den längre, är äfven er
sak förlorad. Den nya styrelsens första omsorg skall
blifva att skaffa alla rätt och att föra ett decideradt
språk mot utrikes makters exorbitanta pretensioner.
Larsson betänkte sig några bistra ögonblick. Därpå
yttrade han:
– Jag tror mig känna grefve Horn; det är omöjligt
att han kan lämna denna sak utan afseende.
Åter smålog statsmannen.
– Jag tviflar att grefve Horn finner för godt att
befatta sig med edra angelägenheter. Han har för
närvarande nog af sina egna.
– Han skall, han måste höra mig.
– Men om hans afsked endast väntar pä konungens underskrift?
– Så vänder jag mig till grefve Bonde.
– Och om hans afsked väntar på ständernas underskrift?
– Grefve Hård!
– Samma förhållande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
