Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 30. Gamla bekanta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tillåt Carl Victor att presentera henne för dig. Var
god mot det stackars barnet; så ensam och öfvergifven
som hon nu är, behöfver hon tröst ännu mer än hon
behöfver råd.
– Gud välsigne er, min älskade tant! utropade ynglingen
och kysste varmt hennes hand.
Grefvinnan Bertelskölds stränga uppsyn veknade för
detta oemotståndliga solsken.
– Ebba – sade hon ömt – när du engång förflyttas
till de saligas boningar, skola själfva de förtappade
välja dig till sin förespråkarinna, ty din godhet är i stånd
att smälta själfva himmelens portar. Nåväl, min son,
din tant har icke uttänkt det rätta, hon har känt det,
och det betyder mer. Gå, hämta den unga flickan hit.
I afton skola vi endast tänka på min lycka att äga vid
min sida allt det som är mig dyrbarast på jorden. Men
hvad? – din arm är förbunden? Du är sårad? Hur
har du blifvit sårad?
Carl Victor kunde ej ljuga. Han nödgades omtala
duellen, som han härtills förtegat. Hans sårade arm
var ännu icke läkt.
– En duell, store Gud! Och du har dödat din
motståndare! Hvarför sade du det ej genast? Vi måste
nu tänka på din säkerhet. Vänta! – jag bar någon
vana vid förbindningar; jag hade god praktik 1716 vid
belägringen af Kajaneborg. – Och vid dessa ord måste
ynglingen afkasta sin rock och låta undersöka den sårade armen.
– Förbandet är väl lagdt, yttrade hon. Hvem har förbundit dig?
– Min reskamrat, svarade ynglingen leende. Ni ser, min mor,
att hon kanske icke vore ovärdig att blifva er lärjunge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
