- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
372

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 31. Stora minan springer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

31. Stora minan springer.

Vi förflytta oss nu omkring två månader framåt i tiden
till Januari 1739. De långa, trassliga trådarna af
riksdagsintrigen voro nu långt utspunna, noten hade blifvit
utlagd och dragen så nära land, att man trodde sig vara
säker om de stora fiskarna. Den största hvalfisken hade
dessutom redan blifvit harpunerad och dragen på det
torra, där han icke vidare rörde en fena. Den finska
enhörningen hade – enligt tidens vältaliga liknelse –
upphört att stångas. Grefve Horn hade stigit ned från
maktens tinnar, och när denne buse fallit, trodde sig
Hattarne icke behöfva göra många omständigheter med
de små busarne.

Rikets råd blef då inför sekreta utskottet formligen
åtaladt för allehanda förseelser, såsom att rådet, tvärtemot
sekreta utskottets instruktion sedan förra riksdagen,
försummat franska och turkiska allianserna, förnyat
traktaten med Ryssland, vidtagit tre viceamiralers
utnämnande på en gång tvärtemot karaktersförordningen, med
mera. Deras excellenser försvarade sig tappert och värdigt,
dock utan framgång.

Denna Hattarnes första framgång var likväl nära
att genast i början slå om i nederlag. De ofrälse stånden,
på hvilka man trodde sig säker, begynte att spjärna
emot. Partierna voro nästan jämnstarka på riddarhuset,
men i de öfriga stånden hade Mössorna öfvervikt.
Bönderne betänkte sig; prästerne och borgarne försvarade
riksråden på den grund att de icke begrepo hvari desse
egentligen felat. Hattarne, skummande af raseri, ansträngde
sina yttersta krafter och lyckades förmå borgareståndet
att dela sina åsikter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free