Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 32. Bref från grefvinnan Eva Bertelsköld, född Falkenberg till hennes son, löjtnanten vid fortifikationskåren, grefve Carl Victor Bertelsköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klenmodige. De begynte åter samla sig kring den hvithårige,
högreste, väldige gubben, som så oförfäradt förde
frihetens och rättvisans språk emot adelsväldet, hvilket
hotade att förtrycka dem alla. Och åter lutade segern
åt Mössornas sida. De genomdrefvo åtminstone ett
mildrande beslut; man skulle mot riksråden vidtaga
»lindrigare utvägar».
Ett budskap få dagar därefter förändrade allt. Fyra
bland de anklagade riksråden hade förklarat, att de, för
att spara riket en inbördes fejd, ville frivilligt nedlägga
sina ämbeten.
Bestörtning, förvåning, triumf och skadefröjd omväxlade
bland vänner och fiender. Borgarekungen hade
tappat sitt högsta spel. Hattarne hade segrat.
-
32. Bref från grefvinnan Eva Bertelsköld, född
Falkenberg, till hennes son, löjtnanten
vid fortifikationskåren grefve
Carl Victor Bertelsköld.
Falkby den 20 Januari 1739.
Min älskade Carl!
Jag har med största consolation emottagit din
apostille från Bergen, tackandes Gud alla dagar, att han
dig lyckligen i dessa farligheter förhulpit öfver gränsen
till Norige; förhoppandes ock att du än vidare befinner
dig sain et sauf, som för din fattiga moder är, näst
Gud, den största hugnad i denna bedröfliga skilsmässan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
