- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
385

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 33. En afton på Falkby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skymningen hade inbrutit, och grefvinnan på Falkby
satt med stickstrumpan i den vackra, med saffian
beklädda hvilstolen, som hennes son engång skickat henne
från Stockholm och som utgjorde enda lyxartikeln i den
annars tarfliga salen. Ett stycke från henne, närmare
dörren, satt Ester Larsson, kardande nu, och midtpå
golfvet stod trädgårdsmästaren Bergflykt, som hade blifvit
inkallad för att rådgöra om inrättandet af nya drifbänkar
i trädgården. Han var en man af vidpass trettio års
ålder, med slätkammadt ljust hår, af mycket ordentligt,
ärligt och redbart utseende, nitisk i tjensten, det kunde
man höra, men hvad däröfver gick, det tycktes också
gå öfver hans horisont.

När man var i ordning med drifbänkarna, öfvergick
grefvinnan skickligt till ett annat samtalsämne.
Trädgårdsbyggningen, sade hon, behöfde reparation till
våren; det kunde nu ske på samma gång. Det vore ej
mer än billigt att Bergflykt ändtligen finge ordentliga,
varma rum. Han kunde ej dömas till ständig ensamhet.
Den vackra årstiden hade han sina blommor; men en
sådan kväll som denna kände hvar människa behofvet
att äga någon som man kunde med vänskap och
förtroende trygga sig till ...

– Man får då sköta om sina fönsterkrukor, genmälde trädgårdsmästaren oskyldigt.

– Det kan inte upptaga lång stund att sköta dem,
återtog grefvinnan. Och sedan känner Bergflykt sig åter ensam ...

– Jag ber om förlåtelse, men det tar sin goda tid
att ansa krukorna, i synnerhet om de taga mossa och
där visar sig mask på bladen, fortfor den unge mannen,
utan att låta bringa sig en hårsmån på sidan om hufvudsaken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free