- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Senare afdelningen /
30

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Linné och hans disciplar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förut af henne plockade sköna, ljusröda smultron, icke
vattiga jordgubbar, utan medelstora, välmogna bär af det
söta slag, som växer vildt på skogsbackarna.

– Du skall få se! utropade hon åter och var med
ett språng utom grinden.

Erik Pehrson, mindre dristig än sin unga följeslagarinna,
närmade sig långsamt med ormkäppen i
handen och blef vittne till flickans framgång i hennes
oskyldiga list. Knappt hade arkiatern Linnæus – ty
det var han – fått sikte på smultronen, innan han med
ett godt smålöje afbröt samtalet, satte sig ned på en
sten och begynte med välbehag hålla till godo korgens
innehåll. Hemligheten af dessa smultron, som voro hans
största delice och af hvilka han dagligen åt en liten
bräddad korg, var ingen annan än den, att han år 1750
kurerat med dem sin första sjukdom och alltsedan
brukade smultron som preservativ. Det berättades, att
drottning Lovisa Ulrika, som fått höra däraf, strax
gaf befallning att smultron skulle odlas i alla de kungliga
lustslottens orangerier, på det att den store naturforskaren
aldrig, äfven om vintern, skulle sakna dessa sina älsklingsbär.

Erika förstod att köpa sin morbrors bevågenhet.
Hennes smultron voro de första vildt vuxna och fullt
mogna af årets skörd, och emedan arkiatern skyndat till
Hammarby innan hans familj ännu flyttat ut från staden,
var hon den, som fått på sin lott att förekomma alla
hans önskningar. Hennes belöning blef en hjärtlig kyss
på den öppna, solbrynta pannan. Arkiaterns små, men
oändligen uttrycksfulla, klara och milda ögon lyste af
tillfredsställelse.

– Se – sade han på latin till de båda främlingarne,
en fransman och en holländare, som enkom rest till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/e/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free