Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. Mera om konungens svit och resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hange-Udd, Baresund, Porcala-Näs[1]
Med Svea-Borg, GUSTAVA-Svärdet[2]
Prisa vår Hjelte, som utan alt fiäs
Åt dygden ger lönen och värdet.
Hjelten Han hamnar vid Helsingefors,[3]
Och tager sitt afsked af Loge,
Som slängde sin våg i kröken och kors,
At lyda Dens Snäcka de droge.
ADOLPH Han stiger ej förr upp til lands,
Än alla lycksälla de fjäten:
Visa sin vördnad är byar en tu hands;
Kring Staden hörs ljufliga läten.
– – – – – – – – – – –
Såleds blir Konungen tagen emot
Af trogna och redliga Finnar:
Knapt uppå Stranden Han sätter sin fot,
För’n lydnad och kärlek Han vinner.
Sedan far Hjelten lyckönskad och ser
Den Borgen, som kallas ULRICA,[4]
Och Långörns Fästninge-värk med de fler,[5]
Samt huru de dervid mån fika.
Midsommars dagen tillbringes med frögd
Och Böner just såsom i Sverige;
Vid alt sig visar Kung ADOLPH rätt nögd
Och reser sen bort till Broberge;[6]
Omsider Borgo den Nåden nu får,[7]
At fägna sin Herra och Fader,
Hvilken til Templet, lik David, upgår,
Och dädan båd tröstad och glader.[8]
Resan fortsättes med Stycken och Skott,
Med Böner och Låfsång tillika:
Himmelen ville den Skatten De fått
Beskärma och aldrig undvika,
Hvilken helt kärligen tages i famn
Vid Forsbya-Bruk och LOVISA,[9]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
