Fältskärns berättelser / Femte cykeln / 381 (1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Vid randen af evigheten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beröra hans brännande tinningar och sprida öfver dem
en välgörande svalka.

Då förnam han likasom ord, men det var icke ljud,
som hans öra uppfångade, det var snarare tankar, som
ohörbara gingo in i hans egna tankar och därvid fingo
ett uttryck som liknade ord från människoläppar.

– Bernhard Bertelsköld! sade den bleka, sorgsna
och milda hamnen. – Jag är stammodern för din släkt.
Hvarför har du så djupt
bedröfvat mig?

Grefve Bernhard
svarade icke. Hvad
skulle han svara?

– Vet – fortfor
vålnaden – att en förbannelse och en välsignelse
hafva från början stridt om din släkts
öde. Två af dina förfäder hafva gått förbannade,
två hafva gått
välsignade från jorden.
Den tredje, på hvilken
förbannelsen tynger, är
du, och i dag vid middagstimmen
har din tid
varit dig förelagd. Men
jag har omfattat vår
frälsares knän och bedt
i Hans namn, att dig ännu måtte beskäras ett år på
jorden till bättring. Vänd om, vänd om, vänd om från
din syndiga väg! Se, den hand som skall hela dig är
dig nära. Du äger ett år att i himmelen och på jorden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>