Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. De vises konung bland dårar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Jag har den nåden att gratulera ers majestät,
sade hon.
– Till hvad då?
– Att vara förlofvad med Djurgården.
– Qu’est-ce que c’est?
– Se här en ring, som placerat sig vid ers majestäts
fötter och som alltid skall påminna ers majestät
om sitt löfte – före 1872.
Konungen smålog och betraktade den till utseendet
obetydliga ringen.
– Jag skall behålla honom som ett minne af er,
madame, och af er älskvärda gästfrihet.
– Och af ständernas krona, skämtade markisinnan.
Men, sire, jag har lärt mig att tvifla på alla mäns löften,
till och med uppå ert. Tillåt mig därför att gömma er
förlofningsring i denna medaljong, som kanske får den
nåden att bevaras bland riksklenoderna.
– Säg hellre på mitt hjärta! skrattade kung Gustaf
och gömde ringen.
–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
