Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liade du bordt begripa, att jag framför någon annan
Jiar det högsta intresse af att hindra en sådan mes.
alliance, och att det var ganska onödigt att
meddela mig denna underrättelse; men det finnes visst
folk, som i brist af någon annan utmärkelse, gör
anspråk på mera försiktighet än den erfarnaste.”
Alice teg, och ångrade icke att hon talat med sin
syster i ett ämne, som visserligen skulle sätta henne
på sin vakt, emot mistriss Clays anläggningar.
Den sista äretjensten, som sir Walters spann
gjorde, var att draga honom, miss Elisabeth och
mistriss Clay till Bath; de förstnämde flyttade utan
mycken saknad ifrån deras vackra egendom, och
deras underlydande saknade ieke heller dem. Men
vanan att se denna familj, från far till son, bo i
deras grefskap, väckte likväl mera bedröfvelse än man
kunnat föreställa sig, och det smickrade mera sir
Walters Iiögmod, än det rörde hans hjerta.
Elisabeths var hård som sten; hennes skiljsmessa från
lady Russel och Alice kostade lika litet på henne,
som hade hon gått endast ur det ena rummet i det
andra. Då Alice hade förlorat dem ur sigte, gick
hon bedröfvad till Kellmcli-Lodge, der hon skulle
tillbringa åtta dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
