Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som jag hom öfver till delta land; det var året
. 6.. som jag beslöt att antingen låta döda mig
eller blifva rih &c. Årtalet . 6 . ., så djupt
inpräg-ladt i AKces minne, syntes icke vara det mindre i
Wentwortlis, det tycktes då vara en
öfvesensstäm-Welse i deras tankar och minnen, men icke i deras
känslor. Wentworth talade om det årtalet, som om
hvarje annat, med likgiltighet och glädtighet; Alice
åter kunde icke höra det nämnas utan
hjertklapp-ning och en qväfd suck. De hade icke med
hvaran-dra något vidare samtal eller umgänge än
höflighe-ten fordrade: Fordom allt för hvarandra, nu intet.
Hon påminte sig den tid, då de tillsammans äfven i
en talrik folksamling, ogerna upphörde att tala med
hvarandra: och nu, då de hvarken sökte eller
undveko livarandra, voro de endast ett föremål för
livar-andras kalla höflighetsTbetygelser. •— Amiral Croftä
och hans Sophies husliga lycka kunde endast gifva
hegrepp om den känsla, som förr hade förenat
henne med Fredrik; att med lika förtroende, lika tycken,
lika tankar, lika tillgifvenliet för hvarandra, nu se
och bemöta hvarandra som fremmande, ja, nästan
ined ändå mindre välvilja; ty de kunde icke närma
sig hvarandra genom vänskapens ljufva förbindelse.
Det var en beständig olikhet emellan förr och nu t
«om gjorde det närvarande ganska smärtande för Alice,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
