Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISO
När han talade, igenkände hon samma ljufva
röst, samma glada, lifliga och älskvärda qvickliet.
Vid Upercross var man fullkomligt okunnig- i de
ämnen , som angingo seglation och sjövetenskapen: man
gjorde honom beständigt frågor, först den goda
Modren , som begagnade denna utväg att omtala sin
stackars Richard, på hvilken hon förut aldrig så
mycket hade tänkt; sedan de begge unga flickorna,
som icke sågo något annat än den föl-tjusande
Kapten, och som, för att roa honom och draga till sig
hans uppmärksamhet, icke upphörde att begära
upplysningar huru man lcfde ombord på ett skepp, och
betygade deras förvåning deröfver, att de lcfde der
nästan såsom till lands. Dessa samtal gaf ämne till
mycket skämt, som erinrade den stackars Alice den
lyckliga tid, då hon var likaså okunnig, gjorde
samma frågor, och erhöll detta ljufva svar: ”Jag
hoppas, älskade Alice, en dag kunna visa er, att ett
skepp kan vara en angenäm boning och sällhetcns
hemvist!” Hvar hade nu denna ljufva förhoppning
tagit vägen? Hon afbröts i sina lyckliga erinringar
af den goda Mamma Musgrove, som fattade, hennes
hand och tryckte den emellan sina: ”Jag ser,’ mitt
hästa Alice, att ni tänker på min stackars Richard,
som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>