Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het som känsla. Hon förstod alltförväl den unga
flickans tankar, ocli tviflade ieke att hon ju stolle
starkt fästa sig vid den älskvärde och känslofulle
mannen, som höll till henne detta smickrande tal.
Beträffande sig sjelf, återhöll hon andedrägten, af
fruktan alt man skulle höra henne. Lovisa sade
slutligen: ”Henriette har verkligen en nog svag
karakter, och låter styra sig af min svägerska, som
föraktar Hayters derföre, att de icke äro rika nog
och lefva på enkelt landtmannavis. Maria motsäger
mig oupphörligt med sitt oförställd och sitt högmod,
Elliotska högmodet (ni vet att detta uttryck gäller
som ett ordspråk här i grefskapet;) hon har något
för mycket af denna familjs narraktiga högmod;
endast Alice är ett undantag derifrån. Vi hade alla
önskat att Carl gift sig med Alice; jag förmodar ni
vet att han friat till henne?”
Efter ett ögonblicks tystnad sade Kapten:
”Har hon gifvit honom korgen?
•— Ack! ja, visserligen 1
— När skedde det?
— Jag vet det icke precist; Henriette och jag
voro då i pension; men jag tror det var ett år förr
än han gifte sig med Maria. Huru gerna jag önskat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
