Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af smärta såradt lijerta, och en själ som dignade
un-der olyckan och melankolin, hvilket Byron på. ett så
sublimt sätt hade skildrat. Det var klart att allt
det, som hade någon likhet med den unge mannens
öde, skulle underhålla hans sorg, och att han
deri-genom lifligt närde sin saknad och sina minnen.
Alice förstod, att ingen försökte leda hans tankar på
andra föremål och lians håg till någon annan
läsning, hon önskade och hoppades att kunna blifva
honom nyttig derigenom, att hon sökte förmå honom
att göra något våld på sig sjclf för att öfvervinna
sin sorg. Detta samtal tycktes snarare öka den, hon
såg mer än en gång hans ögon fuktas, under hans
poetiska citationer, man skulle kunna tro att han
önskade att blifva förstådd, och han anförtrodde
sina favorit-poeter att meddela sina lidelser åt den
känslofulla varelsen, som gerna lyssnade till hans
tal. Då han hade slutat, vågade hon säga, huru
hon hoppades att han icke endast sysselsatte sig med
poesien ? Ehuru mycket behag den ock äger,
tilläde hon, minskas det likväl derigenom, att det
kanske endast är inbillningen och snillet, som tecknade
dessa rader, hvilka så oemotsfåndligen uppröra
känslan hos den, som läser dem. En djup och alfvarlig
känsla lemnar en sällare förmåga att noggrannt
sysselsätta sig med de reglor, som den goda poesien
fordrar, hvilken ofta gör på läsaren ett konstladt in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
