Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den blifvande ägaren till Kellinch-Hall förde sig an
som han horde, som cn förståndig och klok man;
men hon nämde ej något om, då hon andra gången
träffade herr Elliot på tröskeln. Maria, som knappt
kunde förlåta henne att hon gått bredvid honom pa
deras promenad, skulle förtörnats mera att hon
varit honom än närmare, och att han äfven hade
tilltalat henne, då hon icke en gång fått se honom:
detta lilla möte förblef således en hemlighet. ”Jag
tycker, Alice, sade Maria, att du genast bör skrifva
till Batli, antingen till min far eller till Elisabeth,
att vi sett herr Elliot; jag tycker det vore
nödvändigt att underrätta dem devom. Om du ej slirifver
snart, så gör väl jag det,”
Alice undvek att gifva bestämdt svar; hon ansåg
det vara ganska onödigt att berätta sin far huru de
träffats, då det varit utan några följder; hon valde
hellre att icke nämna något devom: under ilere års
tid hade hon sett att deras slägtinges namn aldrig
varit i fråga, utan att det högligen uppretat sir
Walter, och väckt mycken bitterhet hos Elisabeth; hon
förstod anledningen dertill, oeli ville bespara dem en
plågsam sinnesrörelse: hon befarade icke att Maria
tog till pennan; att få ett bref ifrån henne, var
ganska sällsynt, och då hon hade något att skrifva,
anförtrodde hon det alltid åv Alice,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
