Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wentworth såg på henne, att hans utseende Uef allt
dystrare: hon blef förlägen och förargad, ångrade
att hon hade sagt något, och tystnade; Maria
der-emot pratade beständigt ; hon kunde ej fördraga att
inan tviflade på att hon ej kände sin kusin; hon
försäkrade att han hade familjens anletsdrag, att lian
liknade sir Walter, att man ej kunde misstaga sig,
att det ganska säkert var herr Elliot. Hon bad Alice
komma närmare till fenstret, och sjelf se; men Alice
rörde sig ej af stället; och föresatte sig att synas
kall och likgiltig: hennes missnöje ökades än mera
då hon märkte att några af dem, som sednast
kommit på visit, skälmaktigt logo och hviskade vid
hvarandra. Det var klart att man utspridt hennes
giftermål bland allmänheten; hon trodde sig höra dem
säga: ”De älska hvarandra, det är ett afgjprdt
giftermål &c.” Den arma Alice bäfvadeför, att Wentworth
skulle höra det tydligare.
”Kora då, Alice! ropade Maria med otålighet ; kom
och se om jag misstager mig; du kommer för sent
om du ej skyndar dig: de ämna nu skiljas åt; han
tager hennes hand, han viker af åt denna sidan: nå
väl! är det ej herr Elliot? Alice, du har sannerligen
glömt bort Lyme ! För att lugna Maria och få henne
att tystna, kom Alice långsamt till fenstret, likväl
fort nog för att öfvertyga sig om, att det verkligen
var herr Elliot, hvilket hon icke hade trott ; han för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
