Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svann åt den ena sidan, ocli fru Clay, som hon rätt
väl igenkände, åt den andra; hon vågade icke
uttrycka sin förvåning- öfver detta förtroliga samtal
emellan tvenne personer af så stridiga intressen, och
sade kallt: ”Ja, du har rätt, det är herr Elliot; han
har förmodligen uppskjutit sin restimma, eller ock
har jag misstagit mig, jag gaf ej så mycken akt
derpå.” Efter detta yttrande blef hon lugnare, i den
förhoppning att hon äfven hade lugnat Wentworth.
De som varit der på visit, togo nu afsked af
Mus-grovska familjen, och Carl, som tycktes med
otålighet afvakta deras afresa, gick till sin mor så fort dé
hade gått ut genom dörren. ”Nå! mamma, sade
han med en smekande mine, som han ofta begagnade
sig af då han talade med henne; ni skall mycket
älska eder son Carl? Jag har i dag gjort något för
er skull som skall roa er, derom är jag öfvertygad:
jag har tagit en stor loge på spektaklet i morgon
afton; jag vet att ni tycker om spektaklcrna, och vi
äro alla slägtingar och vänner. Jag har bjudit
kapten Wenthworth. Alice, du skall också komma med, är
det icke så? Vi skole få rätt roligt, hoppas jag. Har
jag icke gjort det bra, min goda mamma?”
Knappt hade fru Musgrove hunnit att tacka sin
son för hans uppmärksamhet, förrän Maria föll
henne i talet, och utropade med bitterhet: Hvad!
tänker du på Carl? har du blifvit förryckt? Taga en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
