Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade under synbar förlägenhet: ’Stackars Fanny ! hon
hede icke så snart förgätit honom !”
”Visst icke, svarade Aiice med känsla, det kan jag
lättligen tro.”
”Lättsinnigheten låg ej i hennes natur, invände
Har-vill, hon tillbad honom, och räknade på hans
beständighet som på sin egen.”
”Lättsinnigheten, sade Alice, är aldrig naturlig hos
en qvinna som verkligen älskar.”
”Harvill log, och sade : ”Åberopar ni
beständigheten som en rättighet för edert kön?”
Ilon smålog äfven, men svarade ståndaktigt: ”Ja,
utan all tvifvel; det, somen gång varit oss kärt,
glömma vi ej så lätt som ni; kanske är det hos oss
snarare en följd af våra pligter, af vår uppfostran än
en förtjenst: vi kunne ej genom egen kraft glömma
våra känslor, de äro införlifvade med oss, de upptaga
vårt minne, och bemäktiga sig helt och hållet vårt
hjerta, då karlarne deremot äro tvungna att förströ
sig. Eder kallelse, edra affärer öfverväldiga eder;
ni ser andra föremål ; och verlden och beständiga
sysselsättningar liafva snart utplåuadt det första intrycket.”
”Jag medger, svarade Harvill, att de karlar, som
lefva i stora verlJens förströelser, liafva mer tillfälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
